När infaller Kristi himmelsfärdsdag?
| År | Datum |
|---|---|
| 2025 | torsdag 29 maj |
| 2026 | torsdag 14 maj |
| 2027 | torsdag 6 maj |
| 2028 | torsdag 25 maj |
| 2029 | torsdag 10 maj |
| 2030 | torsdag 30 maj |
| 2031 | torsdag 22 maj |
| 2032 | torsdag 6 maj |
Hur räknas datumet ut?
Kristi himmelsfärdsdag infaller 40 dagar efter påskdagen och är alltid en torsdag.
Om Kristi himmelsfärdsdag
Kristi himmelsfärdsdag firas till minne av hur Jesus, fyrtio dagar efter påsk, lämnade jorden och togs upp till himlen. Dagen infaller alltid på en torsdag och är en röd dag i Sverige. Eftersom helgdagen alltid ligger på en torsdag har den fått en särskild ställning i den svenska klämdagskulturen – fredagen efter är landets enda årligen återkommande klämdag, vilket gör helgen till en efterlängtad långhelg i den ljusnande försommaren.
Historia och ursprung
Kristi himmelsfärdsdag firas till åminnelse av att Jesus efter uppståndelsen fördes upp till himlen inför lärjungarnas ögon. Enligt inklusiv räkning infaller dagen den fyrtionde dagen efter påsk och därmed alltid på en torsdag, som en av de rörliga helgerna i påskcykeln.
I Sverige blev Kristi himmelsfärdsdag en etablerad helgdag redan under medeltiden. I äldre tider firades dagen med högtidliga gudstjänster och ibland med processioner, där präster och församlingsbor vandrade i samlad grupp genom bygden. Himmelsfärden markerar i den kristna berättelsen övergången mellan Jesu jordiska verksamhet och pingstens utgjutande av den heliga Anden tio dagar senare.
Traditioner och folktro
En sed som starkt förknippas med Kristi himmelsfärdsdag är gökottan, som varit särskilt känd i södra och mellersta Sverige. Man gick tidigt ut i skogen på morgonen för att lyssna på göken, och riktningen fågeln ropade ifrån ansågs kunna spå framtiden – "östergök är tröstegök, västergök är bästegök", som det heter i en gammal ramsa.
I det förindustriella samhället betraktades dagen som den första riktiga sommardagen, då vinterkläderna kunde läggas undan och kvinnorna gå barärmade. De tre dagarna före kallades gångdagar, då prästen tillsammans med sin församling vandrade ut över åkrar och marker och bad böner om god årsväxt och skörd.
Klämdagen
Eftersom Kristi himmelsfärdsdag alltid infaller på en torsdag har fredagen efter blivit landets mest kända och mest utnyttjade klämdag. Redan på 1960-talet började denna fredag etableras som en informell ledig dag, och i dag tar en stor del av arbetstagarna ut semester just då för att få en sammanhållen fyra dagar lång helg.
Det är den enda klämdagen i Sverige som återkommer varje enda år på ett förutsägbart sätt, vilket gjort helgen till en institution. Många planerar utflykter, resor eller stugöppning kring den, och trafiken ut från städerna är märkbar. Klämdagskulturen har i praktiken blivit den dominerande "traditionen" kring dagen för många svenskar.
Så firas dagen idag
I dag är Kristi himmelsfärdsdag för de flesta framför allt en välkommen försommarledighet snarare än en religiös högtid. Gökottor ordnas dock fortfarande på sina håll, ibland i Svenska kyrkans regi med en gudstjänst utomhus i det gröna, tidig kaffe och naturupplevelser, vilket knyter an till dagens gamla koppling till naturen och sommarens ankomst.
Den långa helgen, förlängd med klämdagen, används gärna till att öppna sommarstugan, ge sig ut på cykel-, vandrings- eller båtturer eller helt enkelt njuta av det ljusnande vädret och den grönskande naturen. Den kyrkliga betydelsen lever kvar i gudstjänstlivet men står för de flesta i skuggan av ledigheten och försommarkänslan.
Kuriosa
Gökottans spådomar var utförligt reglerade i folktron. Beroende på från vilket väderstreck göken hördes ropa drog man olika slutsatser om det kommande halvåret: en gammal ramsa lyder "östergök är tröstegök, västergök är bästegök, norrgök är sorggök, sörgök är dödgök". Var man ute i skogen och lyssnade fäste man alltså stor vikt vid riktningen, och en gök från väster ansågs bäst av alla.
De tre dagarna före himmelsfärd, gångdagarna, hade också en praktisk sida: när prästen och församlingen vandrade runt markerna kontrollerade man samtidigt sockengränser och åkrar. Att gå gränserna hjälpte till att bevara kunskapen om var de gick, i en tid då kartor var sällsynta. På så vis förenades bön om god skörd med ett slags folklig lantmäteriverksamhet.
Lägg till i din kalender
Prenumerera på alla svenska röda dagar direkt i din kalenderapp, eller ladda ner en .ics-fil.