Midsommardagen

Historia och ursprung

Midsommar har mycket gamla rötter och går tillbaka på ett förkristet firande av den spirande växtligheten och årets längsta dagar. Runt sommarsolståndet, den tidpunkt då solen står som högst på himlen, har människor i norra Europa i årtusenden hyllat ljuset och grönskan.

I den kristna kalendern knöts högtiden till Johannes Döparens födelse den 24 juni, och namnet Sankt Hans lever kvar i grannländerna Danmark och Norge. Under 1500- och 1600-talen började firandet successivt kopplas till en fast helg, och sedan helgdagsreformen 1953 är midsommardagen alltid en lördag. Därmed är midsommar en av landets tre stora helger – jämte jul och påsk – där dagen före, aftonen, har blivit den viktigaste festdagen. Att firandet flyttades till en lördag hängde samman med ett önskemål om fler helgdagar på veckoslut, så att de inte skulle "gå förlorade" mitt i arbetsveckan.

Majstången och traditioner

Den lövade midsommarstången är midsommarens främsta symbol. Den kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden, och de tidigaste avbildningarna finns i Erik Dahlbergs praktverk Suecia Antiqua från slutet av 1600-talet. Ordet majstång kommer inte från månaden maj utan från det gamla ordet "maja", som betyder att smycka med löv och grönt.

Stången kläs på morgonen med björkris, blommor och band, ofta med två ringar som hänger på sidorna. Runt den dansas ringlekar där "Små grodorna" – med sitt hoppande och sina "ko-ko-ko"-läten – är den mest ikoniska och älskade. Många binder blomsterkransar att bära i håret, och en spridd sed är att plocka sju sorters blommor och lägga under kudden; enligt folktron ska man då drömma om sin blivande. Vädret är ett ständigt återkommande samtalsämne, och det brukar sägas att det oftast regnar på midsommar – en sanning med modifikation, men en del av mytbildningen.

Mat och dryck

Midsommarbordet är en av årets kulinariska höjdpunkter. Klassikern är inlagd sill i flera varianter – senapssill, löksill, glasmästarsill – tillsammans med nykokt färskpotatis med dill, gräddfil och gräslök. Den inlagda sillen fick sitt stora genombrott med 1800-talets framväxande konservindustri, som gjorde den tillgänglig för var man.

Till detta hör ofta knäckebröd, västerbottenost, ägghalvor med räkor och gärna gravad eller varmrökt lax. Många kryddar måltiden med snaps och nubbevisor – "Helan går" är den mest kända och sjungs över mången gräsmatta. Till efterrätt serveras traditionsenligt de första svenska jordgubbarna med grädde, gärna i form av en tårta med maräng eller sockerkaksbotten. Jordgubbarna är mogna lagom till helgen och har blivit en efterlängtad symbol för att sommaren äntligen är här.

Så firas dagen idag

Idag är midsommar framför allt en fest ute i det gröna, gärna på landet, i skärgården eller i sommarstugan tillsammans med familj och vänner. Firandet inleds på aftonen och fortsätter gärna långt in på den ljusa natten, medan själva midsommardagen ofta ägnas åt vila, bad och lugn samvaro. Många orter, hembygdsgårdar och friluftsmuseer – som Skansen i Stockholm – ordnar offentliga midsommarfiranden med resning av stång, folkdräkter och spelmän.

Midsommar markerar också inledningen på den svenska semesterperioden, då många tar ledigt och lämnar staden. Kombinationen av ljus, blommor, mat och gemenskap gör midsommar till en tydlig markör för svensk sommar och en tradition som ofta framhålls som typiskt svensk, inte minst för besökare utifrån.

Kuriosa

Midsommar räknas till de dygn då flest barn föds i Sverige nio månader senare, kring senvintern – en följd av den festliga och romantiska stämningen. Midsommarnatten har också en särskild plats i folktron: den ansågs vara en magisk natt då gränsen mellan världar var tunn, örter fick extra kraft och man kunde ta reda på framtiden genom olika ritualer. Traditionen att plocka sju eller nio sorters blommor hänger samman med denna tro. Den svenska midsommaren har dessutom fått internationell uppmärksamhet genom film och populärkultur, vilket ytterligare stärkt bilden av högtiden som en av Sveriges mest karakteristiska.