Vad arbetstidslagen egentligen säger, hur övertidsersättning beräknas och vad skillnaden är mellan pengar och kompledighet för arbetsgivaren och den anställde.
Övertid i siffror
200 h
Allmän övertid per år (max per arbetstagare)
150 h
Extra övertid per år när lagens särskilda skäl är uppfyllda
48 h
Max sammanlagd arbetstid per vecka i genomsnitt under högst 4 månader
Övertid uppkommer när en arbetstagare arbetar utöver den ordinarie arbetstiden och utöver en eventuell jourtid. Ordinarie arbetstid ska vara högst 40 timmar per vecka, men kan förläggas ojämnt och beräknas i genomsnitt.
Allmän övertid
Max 200 timmar per kalenderår. Kräver inget tillstånd. Arbetsgivaren beordrar övertid och arbetstagaren är skyldig att utföra den om hinder inte föreligger.
Extra övertid
Ytterligare högst 150 timmar per kalenderår när särskilda skäl finns och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt.
Nödfallsövertid
Får tas ut i den omfattning förhållandena kräver vid en oförutsedd natur-, olycks- eller liknande händelse med avbrott eller överhängande fara. Lokal facklig organisation ska underrättas snarast när sådan finns.
Viktigt: Övertidsgränserna gäller per kalenderår, inte per rullande 12-månadersperiod. En arbetstagare som jobbat 200 h övertid i november nollställs den 1 januari.
Mertid: För deltidsanställda kallas extraarbete upp till ordinarie heltidsmått "mertid" (inte övertid). Mertid regleras separat i anställningsavtal och kollektivavtal — reglerna skiljer sig från övertid.
Övertidsersättning — vad gäller?
Här är det viktigaste som de flesta inte vet: arbetstidslagen kräver inte övertidsersättning i pengar. Lagen reglerar bara hur mycket övertid som får tas ut. Ersättningens form och storlek bestäms av:
Kollektivavtal — bindande för arbetsgivare som är med i arbetsgivarorganisation
Lokalt kollektivavtal — förhandlat direkt med facket på arbetsplatsen
Individuellt anställningsavtal — gäller om inget kollektivavtal finns
Vanliga ersättningsformer
Form
Vanlig nivå
Kommentar
Övertidstillägg (pengar)
+50 % av timlönen
Vanligast för vardagsövertid inom LO-avtal
Övertidstillägg helg/natt
+100 % av timlönen
Helg, kväll och natt — ofta högre nivå
Kompledighet (kl. 1:1)
1 h ledig per övertidstimme
Vanligt i tjänstemänsavtal utan pengatillägg
Kompledighet (kl. 1:1,5)
1,5 h ledig per övertidstimme
Ger arbetstagaren mer – kompenserar utebliven ersättning
All-in (tjänsteman)
Övertid inkluderad i lönen
Lagligt om totalersättningen är skälig. Kräver tydlig avtalsformulering.
Approximativa kollektivavtalsregler
Avtal / Förbund
Vardag
Helg / Natt
Handels (HRF)
+50 % vardagar
+100 % helg och helgdagar
IF Metall
+50 % första 2 h
+100 % därefter och helg
Byggnads
+50–75 % beroende på tid
+100 % helg och natt
Unionen / Ledarna (tjänstemän)
Kompledighet 1:1 eller förhandlat
Varierar — lokalt avtal avgör
Vision / Akademikerförbunden
Ofta all-in eller kompledighet
Lokalt avtal — sällan pengatillägg
OBS: Tabellen är vägledande. Kontrollera alltid gällande avtal — kollektivavtal revideras löpande.
Kompledighet vs övertidsersättning — vad passar bäst?
Arbetsgivarperspektiv
Fördelar med kompledighet:
Nollkostnad i löneutbetalning — inga extra skatteeffekter
Minskar risk för utbrändhet och sjukfrånvaro
Flexibel planering av uttag
Nackdelar:
Skapar ledighetsskuld som måste tas ut
Kan skapa kapacitetsproblem vid seriellt uttag
Svårare att planera projekttimmar
Arbetstagarperspektiv
Fördelar med pengatillägg:
Direkt ekonomisk kompensation
Inga risker kring att kunna ta ut ledighet
Enkelt att beräkna och följa upp
Nackdelar:
Beskattas som inkomst — nettot lägre än bruttotillägget
Arbetstiden återfås inte — risk för kumulativ trötthet
Leder ibland till normalisering av övertidskultur
Vanliga frågor om övertid
Måste arbetsgivaren betala övertid i pengar?
Nej. Arbetstidslagen (ATL) kräver inte övertidsersättning i pengar. Det är kollektivavtalet eller det individuella anställningsavtalet som styr. Många tjänstemänsavtal inkluderar övertid i lönen ("all-in"), vilket är lagligt om den totala ersättningen är skälig.
Kan arbetstagaren vägra övertid?
I princip inte utan giltigt skäl — att arbeta övertid är en del av anställningsskyldigheten när arbetsgivaren begär det och lagliga gränser inte överskrids. Giltiga skäl att vägra kan vara omsorgsansvar, medicinsk grund eller att gränsen på 200 h/år redan nåtts.
Vad händer om 200-timmarsgränsen överskrids?
Ett överskridande utan stöd i lag eller kollektivavtal kan leda till sanktionsavgift. Extra övertid på högst 150 timmar får tas ut när särskilda skäl finns och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt; även periodgränserna måste följas.
Gäller ATL för alla arbetstagare?
Nej. ATL gäller inte arbetstagare i "företagsledande ställning" (t.ex. VD och nära ledningspersoner) och inte arbetstagare vars arbetstid inte kan mätas eller bestäms av arbetstagaren själv. Dessa grupper är undantagna men kan ha skydd via kollektivavtal.
Vad är jour och beredskap — räknas det som övertid?
Jour (arbetsgivaren kan tillkalla arbetstagaren) räknas som arbetstid om arbetstagaren måste vara på arbetsplatsen. Beredskap (tillgänglig men inte på plats) räknas normalt inte som arbetstid enligt ATL men regleras i kollektivavtal.
Hur länge måste övertidsdokumentation sparas?
Arbetsgivaren ska föra anteckningar om övertid. Enligt AFS 2023:2 ska anteckningarna förvaras på arbetsstället under kalenderåret de avser och de två följande kalenderåren.
Automatisk övertidsspårning
Enkelservice Tid registrerar timmar mot schema och flaggar automatiskt övertid, mertid och närmande gränser — så du aldrig missar ATL-taket.