Fastlagen och semlan – fettisdagens historia

Ordet fastlagen kommer från medellågtyskans "vastel-avent", ungefär "faststundens afton". Det beskrev de tre dagar – fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen – som föregick den långa fastan fram till påsk. Kyrkan förbjöd kött, smör och ägg under fasteperioden, och det var inga tomma ord. Folk lade om kosten på riktigt.

Det skapade ett logiskt problem: hur gör man av med allt det feta innan det är för sent? Svaret blev en inbyggd festperiod. Man åt upp. Allt. Grisen, smöret, brödet. Fettisdagen – semmeldagen – var höjdpunkten, den dag då man stoppade i sig det sista av det förbjudna inför veckornas enkelhet.

Fastlagssöndagen satte igång det hela. Blåmåndagen – också kallad bullamåndagen efter de blå maskerader barn klädde ut sig i – var en dag för lek och lite kaos. Sedan kom tisdagen. Allvaret. Semlan.

Den ursprungliga semlan var ingenting att längta efter. "Semla" kommer från latinets simila, fint vetemjöl, och den tidiga varianten var just det: en enkel vetebulle dränkt i varm mjölk. Hetvägg hette rätten – mjölkig, varm, mer nödvändig än njutbar.

Efter reformationen lättade de stränga fastelagarna gradvis. Och när reglerna lättar börjar folk experimentera. Kardemumma kom in. Sedan mandelmassan. Sedan grädden. Exakt när mandelmassa och vispgrädde blev standard är svårt att säga med säkerhet, men det var under 1800-talets slut och tidigt 1900-tal som semlan fick den form vi känner igen idag.

Bullans historia är en spegling av Sveriges historia. Från tvång till tradition. Från fastemat till något man faktiskt längtar efter hela januari.

Eftersom fastlagen är knutet till påsk rör sig datumen varje år. Fettisdagen 2026 infaller den 17 februari. År 2027 är det den 9 februari.

Det är ingen Mardi Gras, inget karneval med parader och masker. Den svenska fettisdagen är lugnare, intimare – en gemensam fika på jobbet, en bulle i skolmatsalen, en stund vid köksbordet med familjen. Det är en ritual som passar mörkret utanför och värmen inomhus.

Hur många semlor som äts just den dagen är svårt att verifiera med säkerhet, men efterfrågan på landets bagerier är mätbar: de bakar mer fettisdagen än någon annan dag om året. Det räcker som bevis.

Mellan fastlagssöndagen och fettisdagen ligger blåmåndagen. Den är lätt att glömma, men den har sin plats. Traditionellt var det ungdomarnas och barnens dag – utklädnader i blått, lekar, kvistar som viftades mot förbipasserande i en gammal sed som kallas fastlagsris.

I moderna svenska hem är blåmåndagen mest en påminnelse: imorgon är det allvar, imorgon är det semla. Det är en liten inramning som gör fettisdagen lite mer värd att vänta på.