Av Svenska Kalenders redaktion · Uppdaterad juli 2026
Har du någonsin stannat upp och tänkt på varför februari är så kortfattad? Tjugoåtta dagar – ibland tjugonio – medan juli och januari sträcker ut sig bekvämt med trettioett. Det är ingen slump. Det är ett arv från det gamla Rom, format av kejsarambitioner och kalenderkaos som pågick i århundraden. Svaret på varför februari har 28 dagar leder rakt in i en historia om makt, ego och en kalender som aldrig riktigt var tänkt att hålla.
Den romerska kalendern – ett kaos från början
Den ursprungliga romerska kalendern var ett virrvarr. Tidiga versioner hade tio månader och ett år på bara 304 dagar – resten av vintern räknades knappt som tid alls. Sedan lade man till januari och februari för att fylla ut, men de hamnade sist i kön. Februari fick de dagar som blev över. Det var helt enkelt bottenplatsen i det romerska kalenderåret.
Det förklarar mycket. Februari var inte viktig nog för att slåss om fler dagar. Den var resten, resterna, det som inte passade in.
Julius Caesar och Augustus – varför juli och augusti har 31 dagar
Här kliver de stora namnen in. Julius Caesar reformerade kalendern på 40-talet f.Kr. – en reform som var välbehövlig, eftersom det romerska prästerskapet hade pillade med skottmånaderna så att den civila kalendern och årstiderna inte längre stämde överens. Caesars nya kalender, skapad med hjälp av egyptiska astronomer, var en rejäl uppstädning.
Den sjunde månaden döptes så småningom om till juli, efter Julius Caesar. Sedan kom Augustus – hans månad fick heta augusti. Och visst, det sägs att Augustus inte ville ha en kortare månad än sin föregångare. Så augusti fick 31 dagar. Dagarna måste tas någonstans ifrån. Februari fick kliva åt sidan igen.
Två mäns ego. Två tusen år av ojämna månader.
Skottår: när jorden inte samarbetar
Jordens omloppstid runt solen är ungefär 365,2422 dygn. Inte 365. Den där bråkdelen samlas upp år efter år tills kalendern börjar halka bakåt mot årstiderna – om man inte korrigerar.
Lösningen är skottår: vart fjärde år läggs en extra dag till, den 29 februari. Men det räcker inte helt. Vart fjärde år ger för mycket. Därför finns undantaget: jämna sekelår är inte skottår, om de inte är delbara med 400. Det är därför 1900 inte var skottår, men 2000 var.
Enkelt uttryckt: 2024 var ett skottår. 2028 är nästa. 2026 är det inte – vanliga 365 dagar.
Så ser det ut idag – månadernas längd i korthet
Resultatet av allt detta är en kalender som ingen hade designat från grunden på det här sättet. Januari, mars, maj, juli, augusti, oktober och december har 31 dagar. April, juni, september och november har 30. Och februari har 28 – eller 29 under skottår.
Det finns minnesregler: knogorna på handen, ramsor, appar. Men egentligen är ojämnheten bara kvar för att ingen har haft tillräckligt goda skäl att ändra på det som Julius Caesar och Augustus en gång satte i sten. Eller i marmor, snarare.
Verktyg för det här
Vanliga frågor
Varför har alla månader inte samma längd?
Månadernas ojämna längd – 28, 30 eller 31 dagar – är ett arv från den romerska kalendern. Juli och augusti fick 31 dagar för att hedra Julius Caesar och Augustus, och dagarna togs delvis från februari, som redan hade bottenplatsen i kalenderåret.
Är 2026 ett skottår?
Nej, 2026 är inte ett skottår. Nästa skottår är 2028. Skottår infaller vart fjärde år, men med undantag för jämna sekelår som inte är delbara med 400 – därav att 1900 inte var skottår, medan 2000 var.