Av Svenska Kalenders redaktion · Uppdaterad juli 2026
Sverige har exakt 18 allmänna flaggdagar – dagar då flaggan ska hissas på statliga byggnader och många väljer att göra det hemma också. Några är knutna till kungafamiljen, andra till religiösa högtider, internationella märkesdagar eller rent politiska val. Tillsammans ger de en rytm åt det svenska kalenderåret som är lätt att ta för given – tills man faktiskt räknar igenom dem.
Sveriges flaggdagar 2026
Vad är en allmän flaggdag?
En allmän flaggdag är en dag då svenska myndigheter och statliga institutioner är skyldiga att hissa riksflaggan. Reglerna styrs av förordning (1982:270) om statliga myndigheters skyldighet att sätta upp och hissa flagga. För privatpersoner är det ingen lag – det är en sed, men en sed med lång tradition.
Totalt är de 18. Av dem har 12 fasta datum varje år. Sex är rörliga: de följer antingen kyrkans kalender eller beror på när riksdagsval hålls.
En vanlig missuppfattning är att alla röda dagar i almanackan är flaggdagar. Det stämmer inte. Juldagen den 25 december är ett exempel – inte en flaggdag trots att den är helgdag. Och tvärtom: första maj är flaggdag men kan falla på en vardag.
De fasta flaggdagarna – datum att känna till
Tolv av landets flaggdagar infaller samma datum varje år. Kungafamiljen dominerar listan: kungens namnsdag 28 januari, kronprinsessans namnsdag 12 mars, kungens födelsedag 30 april, kronprinsessans födelsedag 14 juli, drottningens namnsdag 8 augusti och drottningens födelsedag 23 december. Sex dagar ägnade åt tre personer.
Sedan finns de som handlar om Sverige och världen i stort. Nationaldagen 6 juni är kanske den mest laddade – länge en vanlig dag utan särskild status, numera helgdag. Första maj, den 1 maj, är arbetarrörelsens dag och flaggas fortfarande flitigt. FN-dagen den 24 oktober uppmärksammar FN:s grundande 1945. Gustav Adolfsdagen den 6 november firas framför allt i Göteborg till minne av kung Gustaf II Adolf som stupade i trettioåriga kriget. Nobeldagen den 10 december markerar dagen Alfred Nobel avled 1896 – samma dag som prisceremonin hålls.
Nyårsdagen den 1 januari avslutar listan. Enkel och universell.
De rörliga flaggdagarna
Sex flaggdagar följer inget fast datum. Fyra av dem styrs av påskens placering i kalendern, som i sin tur beräknas efter månens faser. Långfredagen, påskdagen och pingstdagen rör sig därmed i ett spann om flera veckor beroende på år. Midsommardagen infaller alltid en lördag i juni, men exakt vilken lördag varierar.
Alla helgons dag är den lördag som infaller 31 oktober till 6 november – en dag för att hedra de döda, med gamla rötter i den kristna traditionen.
Valdagen är det udda undantaget. Den är bara en flaggdag de år riksdagsval faktiskt hålls – vart fjärde år. Under mellanliggande år finns den inte på flaggdagslistan alls. Det är anledningen till att baslistan stannar på 18 och inte växlar med åren.
En komplett tabell med exakta datum för innevarande år finns längre ned på sidan.
Hissningsregler – kort version
Flaggan hissas aldrig hur tidigt som helst. Från 1 mars till 31 oktober gäller att den inte får hissas före klockan 08. Under vinterhalvåret, 1 november till sista februari, är den tidigaste tillåtna tiden 09. Halas gör man vid solnedgång, men aldrig senare än 21.
Vill du ha alla detaljer om halvstångsflaggning, flagghöjd och vad som gäller vid högtider? Det finns i en separat guide om hissningsregler.
Verktyg för det här
Vanliga frågor
Varför är valdagen med på listan om den inte är flaggdag varje år?
Valdagen räknas som allmän flaggdag de år riksdagsval hålls – normalt vart fjärde år. De år utan val finns den helt enkelt inte med. Baslistan på 18 dagar inkluderar den som en potentiell flaggdag, men i praktiken varierar antalet aktiva flaggdagar lite mellan åren.
Måste man hissa flagga på flaggdagar som privatperson?
Nej. Skyldigheten att hissa gäller statliga myndigheter och institutioner. För privatpersoner är det frivilligt – men en väl inarbetad tradition, särskilt på nationaldagen och midsommardagen.