Vad arbetsgivaren lagligen får och inte får dra från lönen — karensdagsavdrag, frånvaro, kvittning och hur avdragen beräknas korrekt.
Kalkylator för löneavdrag
Daglön (brutto)
—
Timlön (brutto)
—
Löneavdrag (brutto)
—
Utbetald lön efter avdrag
—
Vad får arbetsgivaren dra av från lönen?
Tillåtna löneavdrag
Skatteavdrag (obligatoriskt enligt skattelagstiftningen)
Karensdagsavdrag (20 % av veckolönen vid sjukdom dag 1)
Frånvaro utan giltigt skäl (faktisk frånvarotid)
Deltidsfrånvaro (avdrag för faktisk frånvarotid)
Avdrag per skriftlig överenskommelse (t.ex. avbetalning av förskottslön)
Underhållsbidrag via Kronofogden (löneutmätning)
Otillåtna löneavdrag
Avdrag för skada som är normal arbetsrisk (t.ex. tappat verktyg)
Avdrag för uteblivna prestationer eller produktionsmål
Straffavdrag som överstiger faktisk frånvarotid
Avdrag för skada utan domstolsprövning eller medgivande
Kvittning mot lön utan skriftligt avtal eller domstolsbeslut
Beräkning av daglöne- och timlöneavdrag
Avdraget ska motsvara exakt den tid den anställde var frånvarande. Standardformlerna:
Daglön = Månadslön ÷ 21 (genomsnittliga arbetsdagar per månad)
Timlön = Månadslön ÷ (21 × 8) = Månadslön ÷ 168
Löneavdrag = Daglön × antal frånvarodagar
Löneavdrag = Timlön × antal frånvarotimmar
Räkneexempel — 35 000 kr/mån
Frånvaro
Beräkning
Avdrag
1 hel dag
35 000 ÷ 21
1 667 kr
3 dagar
35 000 ÷ 21 × 3
5 000 kr
4 timmar
35 000 ÷ 168 × 4
833 kr
Karensdag
(35 000 × 12) ÷ 52 × 20 %
1 615 kr
Karensdagsavdraget beräknas på veckolön (årslon ÷ 52 veckor), inte månadslönen, vilket ger ett något annorlunda belopp än enkel daglön.
Karensdagsavdraget
Karensdagen är den första sjukdagen — arbetsgivaren betalar ingen sjuklön dag 1. Istället görs ett löneavdrag som motsvarar 20 % av den veckolön den anställde skulle ha tjänat in under sjukperioden.
Karensdagsavdrag = (Månadslön × 12) ÷ 52 × 20 %
Avdraget är konstruerat för att motsvara ungefär en sjukdags lön, men beräknat på veckobasis för att vara rättvist oavsett hur många dagar den anställde skulle ha arbetat den veckan.
Om den anställde är sjuk igen inom 5 dagar efter föregående sjukperiods slut (en ny sjukperiod börjar) ska ett nytt karensdagsavdrag inte göras — detta kallas karensreduktion och regleras i sjuklönelagen.
Kvittning — arbetsgivare vill driva in en fordran
Kvittning innebär att arbetsgivaren drar av ett belopp från lönen för att kvitta mot en skuld den anställde har till arbetsgivaren (t.ex. förskottslön, reseförskott).
Kräver skriftligt avtal med den anställde, eller ett domstolsbeslut (utmätning)
Arbetsgivaren kan inte ensidigt besluta om kvittning
Skyddsregel: nettolönen efter kvittning får inte sjunka under ca 5 000 kr/månad (existensminimum för ensamstående, 2026)
Kvittning mot lön under sjukledighet, föräldraledighet eller semester är begränsad ytterligare
Löneavdrag och semester
Frånvaro under pågående semesterperiod reducerar inte semesterlönen — semesterersättningen är redan utbetalad eller avsatt
Sjukdom under planerad semester: den anställde kan begära att sjukdagarna inte räknas som semesterdagar (och spara dessa) — då krävs sjukintyg
Löneavdrag för frånvaro som inträffar under det ordinarie arbetsåret reducerar däremot semestergrundande lön vid beräkning med procentregeln
Automatiska avdrag i Enkelservice Lön
Registrera frånvaro och karens — Enkelservice beräknar avdragen automatiskt och inkluderar dem korrekt i lönespecifikationen.
Karensdagsavdraget är 20 % av den veckolön den anställde skulle ha fått under sjukperioden. Formeln: (Månadslön × 12) ÷ 52 × 20 % = karensdagsavdrag. För en anställd med 35 000 kr/mån blir karensdagsavdraget: (35 000 × 12) ÷ 52 × 20 % ≈ 1 615 kr.
Får arbetsgivaren dra lön för sen ankomst? ▾
Arbetsgivaren får bara dra av för den faktiska frånvarotiden. Det är inte tillåtet att ha ett "straffavdrag" som är större än den tid den anställde faktiskt var frånvarande. Om en anställd är sen 15 minuter får avdraget motsvara exakt 15 minuters lön — inte mer.
Kan arbetsgivaren kvitta en skuld mot lönen? ▾
Kvittning mot lön kräver antingen ett skriftligt medgivande från den anställde eller ett domstolsutslag. Arbetsgivaren kan inte ensidigt kvitta mot lönen. Dessutom finns en skyddsregel: nettolönen efter kvittning får inte understiga det belopp den anställde behöver för sitt och sin familjs uppehälle.
Vad händer om arbetsgivaren gör olagliga löneavdrag? ▾
Olagliga löneavdrag betraktas som uteblivet löneutbetalning. Den anställde kan kräva tillbaka beloppet med ränta. Om arbetsgivaren vägrar kan den anställde vända sig till Kronofogden, Arbetsdomstolen eller sin fackförening. Preskriptionstiden för lönefordringar är vanligtvis 2 år.